Friday, December 26, 2008

förnuft bland andra

åkte på julafton buss hem genom gröna bergen med filosofiska rummets senaste program om hedenius i lurarna o blev både glad o sur. skönt att programmets fåniga flirt med teologin är över o att det åter blivit meningsfullt o lyssna. pc jersild, lena andersson o jonna bornemark (den senare enda troende) diskuterade arvet efter "sverges mest betydande filosof" o det är nåt stelt över båda sidor. andersson, oftast klok, har fått för sig att postmodernism inte har med förnuft att göra medan bornemark tycks tro att man kan diskutera fenomen utan egenskaper. postmodern radikalisering innebär, vilket jersild fattat, att även den så kallade förnuftstraditionen "hyperkritseras" - dvs man ifrågasätter (med förnuftiga argument) dess utgångspunkter o patriarkala tradition. just det senare gjordes på ett lysande sätt av hans ruin i en denna upplaga av filosofiska rummet. alla "sanningar" är förstås inte lika mkt värda, men ändå är det nåt skumt med denna anderssonska övertro på ett förnuft som liksom skulle ha vuxit fram oberoende av omständigheter o makt. som jag skrev en gång: inget har lärt mig så mycket som då jag första gången tog lsd.

2 Comments:

Anonymous Anonymous said...

Jag tycker det är onödigt att avvisa Bornemark om man överhuvudtaget inte är intresserad av den typ av reflektion som hon talar om. Det är lätt att bli upprörd över subtiliteter och metafysik om man har ett konkret politiskt ärende och vill ha enkla kategorier använda i kampen för något.

Det finns ämnen som inte på ett enkelt sätt kan behandlas som materialla ting med egenskaper – det har väl t ex fenomenologin visat. Fast å andra sidan är väl sådant alltför mkt tankekrävande finlir för såna som Andersson att sätta sig in i. Det är ju just flera av de "postmoderna" tänkare som återinfört den diskussion om gudsbegreppet som Bornemark talar om...

Har funderat lite på detta att du sammankopplar postmodernism med mycket som snarare verkar komma från den analytiska filosofin, t ex i etik och gudsfrågor. Och ang. en perspektivisk syn på sanning och förnuft så är det väl mer en ideologikritisk och typiskt modern position (typ frankfurtskolan)? Vad betyder "postmodern" för dig? Har svårt att se din position som typisk för postmodernt tänkande, trots den där märklige Erik Svenssons anklagelser..

5:55 AM  
Blogger magnus linton said...

hej sanna. sorry för sen reaktion, men jag har varit på semester. menar givetvis inte att allt som kan pratas om måste vara materiellt men nån sorts egenskap måste väl ett fenomen ha för att samtal om det ska fungera. hur pratar, dvs resonerar, man om något vars egenskaper inte går att uttrycka? tycker inte bornemark sa nåt om sitt gudsbegrepp som förtjänar att kallas reflektion i meningen att det på nåt sätt ska kunna begripas av någon annan (vilket väl i o f s inte är ett problem för troende, men för oss andra). håller dock med om att andersson inte verkar intresserad av att tänka på djupet o tycker att bornemark ofta har poänger att komma med när hon lämnar gud därhän. postmodernism kan ju betyda tusen saker men när jag använder begreppet gör jag det bara i konventionell mening, dvs en icke-tro på fasta värden o absoluta sanningar - en konstant kritik av allt, inte minst "förnuft", o att alla värden är relativa o i rörelse o kräver kontext, ett resonemang, för att få mening.

7:18 AM  

Post a Comment

<< Home