tevetrams
som väntat blev det olidligt o se på colombianska tevenyheter efter den stora marschen i måndags. i stället för seriös rapportering om en mycket viktig händelse som verkligen förtjänade värdig bevakning satte sig alla kanaler i presidentens knä o tevetittarna fick sitta o sjunga nationalsången tillsammans med stämningsfulla bilder från alla "fredsälskare som fyllde gatorna" mitt under bästa nyhetssändningstid. rena venezuelanivån.
har ju varit lite frånvarande här på sistone o inte heller hunnit uppdatera hemsidan men nu har jag i alla fall lagt in en del texter som inte fanns där tidigare. in kejs det intresserar ligger där nu: Biobränslemord (OBS 080125), Banankrig (DN 071227), Vänstervågen närmar sig Colombia (Frihet 8/07), Kvinnorna som trotsar våldet (DN 071119). är kallt i bogota i dag o nu återgår jag till läsning av francisco goldmans bok "the art of political murder" nu. recension kommer snart i dn.
har ju varit lite frånvarande här på sistone o inte heller hunnit uppdatera hemsidan men nu har jag i alla fall lagt in en del texter som inte fanns där tidigare. in kejs det intresserar ligger där nu: Biobränslemord (OBS 080125), Banankrig (DN 071227), Vänstervågen närmar sig Colombia (Frihet 8/07), Kvinnorna som trotsar våldet (DN 071119). är kallt i bogota i dag o nu återgår jag till läsning av francisco goldmans bok "the art of political murder" nu. recension kommer snart i dn.
posted by magnus linton at 11:14 PM
13 Comments:
Linton, du är en pastisch på dem Strindberg häcklade i Svarta fanor och Det nya riket, d.v.s de ryggradslösa opportunisterna, framhävarna av konjunkturmeningen, de falska kärriäristerna, vilka i sin samhällsanalys var idealister, men i sin dagliga gärning materialister (tvärtom är det rätta), som förfäktade tog ställning för det som gynnande dem i kärriären.
sweet anonym. kan du nämna EN politisk uppfattning där jag bytt ståndpunkt under det du kallar min karriär? var det opportunistiskt att under 1990-talet ta veganerna i försvar när hela sverige (inte minst etablissemanget) häcklade dem? var det opportunistiskt att under samma decennium attackera svensk narkotikapolitik när 99 procent av svenska befolkningen stog bakom svensk linje? var det opportunistiskt att i svensk vänster vara för eu på 90-talet? tycker jag annorlunda i dag än då? kan ärligt talat inte komma på en enda politisk eller filosofisk fråga där jag bytt fot sen jag började skriva i arbetaren tidigt 90-tal. hatade kommunister o värdekonservativa lika mkt då som nu. har alltid hävdat att frihetlig vänster o liberaler har mer gemensamt än frihetliga o kommunister. då som nu. om du läser mig så mkt så kan du väl plocka fram o exemplifiera med några texter som visar dessa opportunistiska vindkast. låt höra.
"Anonymous":
Jag tycker att man ska framträda med namn när man kritiserar Magnus Linton, eller andra, det gör jag iallafall. Även om jag är kritisk mot mycket av det Magnus skriver och säger döljer jag inte bakom anynoma signaturer. Skärpning!!!
Magnus:
Jag tror dig när du säger att du inte bytt ut en enda åsikt sedan du skrev i "Arbetaren". Samtidigt tycker jag det är en svaghet, snarare än en styrka som du försöker framställa det som. Byter man aldrig åsikt så är man rigid och dogmatisk, enligt min uppfattning, och jag uppfattar dig som ganska dogmatisk och onyanserad i många frågor. T. ex. i synen på Hugo Chávez och Venezuela, där jag tycker att du alltför ofta sprider schabloner och demoniserar.
För min egen del har jag bytt åsikt flera gånger sedan 1990-talet, och det är ingenting jag skäms över. Tvärtom! Att byta åsikt, och revidera sin uppfattning i takt med att man lär sig mer och får en mer nyanserad syn på världen är väl en fördel och tyder på ett öppet sinnelag? Jag blir oerhört misstänksam när du säger att du inte bytt åsikt någon gång måste jag säga! Vad skiljer dig då i grunden från t. ex. Per Ahlmark som aldrig har haft fel enda gång i hela sitt liv?
Själv har jag bytt åsikt om EU/EMU åtminstone två gånger: Röstade Nej 1994, Ja till EMU 2003 och skulle antagligen rösta Nej idag om jag fick chansen till att rösta om EU-konstitutionen. Jag har även bytt åsikt om Balkankrigen, Kosovo och Afghanistaninvasionen 2001, där jag initialt hade en viss förståelse för bombangreppen från NATO/USA, men som jag definitivt är negativt inställd till idag. Jag hade fel då, och det har jag inga problem med att erkänna idag.
Kom igen Magnus: När har du haft fel??? För NÅGON gång har du säkert haft det, det har alla människor världen, iallafall de dödliga och felbara som jag tillhör.
hej erik. givetvis har jag haft fel en hel drös gånger, men det här handlade om att vara opportunist o inte om att då o då ha fel i en eller annan analys. dessutom kopplad till att mina ställningstaganden skulle vara kopplade till materiell vinning. komiskt. här min materiella status: saknar fast jobb, har oregelbunden inkomst men tjänar sällan mer än 20 000 kr i månaden, bor i hyresetta på 30 kvm, äger ingen bil o har inget sparat kapital på banken. verkligen en lysande karriär. vad gäller att ha fel kan jag snabbt nämna två fall: eritrea o venezuela. i början på 1990-talet medverkade jag i en skrift om "det nya eritrea" där jag föll för "mat-först-demokrati-sen"-tanken vilket jag aldrig kommer göra igen. skrev entusiastiskt om den nya eplf-regeringen efter att gerillan vunnit kriget - i dag är, som du kanske vet, eritrea en av afrikas hårdaste diktaturer. vad gäller venezuela så kanske det smärtar dej men mitt fel där har bestått i att jag hittills varit alldeles för positiv till chavez. vet att du i likhet med andra vänsterister tror att mina skriverier varit i huvudsak kritiska men det är helt fel. majoriteten av mina texter om chavez har tagit honom i försvar o nu när jag på nära håll (bor ju i bogota) ser honom blomma ut som den tokiga militär jag inte velat acceptera att han skulle vara så blir jag mest bedrövad. håller fast vid att chavez gjort mkt gott, men försvinner han inte snart kommer han inte bara starta krig (han vill inget hellre) utan också permanenta ett ekonomiskt system som kommer falla sönder inifrån. min senaste resa till venezuela gjorde mig deprimerad.
Magnus:
Observera att jag inte anklagade dig för att vara politisk opportunist av ekonomiska skäl, det förstår jag inte hur du kunde läsa in i min kritiska kommentar???
Jag har full förståelse för att det är ekonomiskt tufft att vara frilansskribent. I jämförelse med dig är jag priviligerad som statsanställd forskare, som tjänar betydligt mer än 20 000 i månaden (även om jag måste dra in mina egna anslag och sitter lika löst som de flesta andra på universiteten därvidlag). Men din och min ekonomiska situation är egentligen ointressanta i sig: det är styrkan i våra argument som ska bedömas, inte våra månatliga inkomster. Det blir annars lite rätt patetiskt om man ska tävla om vem som är mest proletär och fattig, ungefär som den där berömda Monthy Python-sketchen där alla tävlar om vem som har haft svårast barndom...
Sedan vet jag att du även skrivit positivt om Chávez, men jag kritiserar dig snarare för att du tenderar att bunta ihop oss som fortfarande ser positivt, om än ej oreserverat, på honom till någon slags okritisk "Venezuela-vänster".
Till skillnad från dig har jag inte fallit i farstun för Eritrea, även om jag också har gjort politiska misstag. Det tog ett tag innan jag insåg Robert Mugabes rätta ansikte, kanske för att jag själv växt upp i Södra Afrika och sett helvetet i Rhodesia och Sydafrika under apartheid. Men detta gör inte att jag tänker be om ursäkt varje gång jag tar ställning i framtiden och att jag tänker demonisera Chávez bara för att han inte är ett helgon. Jag vänder mig t. ex. bestämt mot dem som klumpar ihop Chávez med Robert Mugabe, exempelvis, och anser att sådana schabloner är såväl vulgära som felaktiga. Mugabe skulle aldrig ha accepterat utfallet av en folkomröstning på det sätt som Chavez gjorde i december 2007. Chavez är en komplex person, som inte är så förutsägbar som det ofta framställs i borgerlig media.
menade inte att du det var du som sagt det erik, bara att tråden startade med det. har aldrig tävlat om att vara proletär o skiter förstås i vad en ensam marxistgubbe skickar för anonyma tokmejl, men för hans egen skull tänkte jag bara erbjuda en chans att fylla på med substans. men det blev som du ser bara tyst.
Tack för det där med "ensam marxistgubbe". En förolämpning kan jag tåla men inte när den är osaklig. Det finns dessutom många ensamma människor här i världen och man ska inte hoppa på dem som ligger. Att du ändå gör det säger en del om dig som person, tror jag.
F.ö. vill jag tala om att jag är anonym därför att mitt yrke inte är kompatibelt med den här typen av inlägg. Så är det nu och det är jag den förste att beklaga. Och att skaffa falsk e-postadress och köra med ett alias vore bara fånigt. Dessutom har det väl ingenting med själva argumentationen att göra, huruvida mitt namn framgår eller ej. Snarare är det väl ganska tröttsamt med dessa mediakåta individer som i tid och tid framträder med namn. För mig är det åsikten som räknas, inte vem det är som kommer med den.
---------------------
Jag läste en gång en artikel i Arena - undertecknad M. Linton -, som gick ut på att han medgav att han hade deltagit i någonting som liknade en våldtäkt. Han, tillsammans med några kompisar, hade utnyttjat en ung flicka sexuellt. Detta hade i sin tur givit honom dåligt samvete och fått honom att fundera på om han var lika eländig som alla andra som våldtar kvinnor.
Såvitt jag förstår är M. Linton feminist. Det är inte jag, men å andra sidan har jag aldrig deltagit i någonting som skulle kunna liknas vid en våldtäkt.
Att skryta med sin lastbarhet för att sedan skryta om att man blivit klok, är värsta formen av lismande. För det är naturligt att Linton är feminist; han har nämligen insett att att det lönar sig att vara det. Huruvida han uppför sig och har uppfört sig väl mot kvinnor i den privata sfären är däremot en annan femma. Men det är just anammande av modeåsikterna som kännetecknar kulturetablissemanget. Vore Linton född 1950 skulle han säkert varit marxist och deltagit i fånerier som att ockupera sitt eget kårhus, och nu liberal, ungefär som Göran Skytte. Han skulle skrutit med hur dum han var då!
Och hans dumheter i Latinamerika är inte ens värda att ta på allvar. Samtidigt som han vänder sig mot fattigdom, mår han dåligt över att de fattigaste i Venezuela helt plötsligt fått mat på bordet. Anledningen till det är säkert att han vet att det idag betraktas som klandervärt att vara marxist. Han missar såna enkla saker som att en människa måste äta för att kunna tänka, måste äta för att kunna arbeta, måste äta för att kunna genomföra den modernisering av landet som är nödvändig. Chávez' politik handlar om själständighet, om att inte längre vara en utsugen lydstat till USA. Det ser bättre ut än på länge för Latinamerika. En av anledningarna till det är att USA:s styrkor är upptagna på annat håll, för annars skulle de nog stormat in i Caracas för länge sen.
helt kort, idiot: du anklagar mig anonymt för att vara medveten opportunist för att det skulle göra mig rik o själv kan du inte ens signera ett blogginlägg för att det inte är förenligt med din materiella karriär. gosh. var jobbar du – sverigedemokraternas kansli? har svårt o tänka mig en annan arbetsplats i sverige där man bums får sparken för ett par helt okontroversiella åsikter. eller är du en TOTAL sellout? typ jobbar i moderaternas kampanjstab fast är kommunist? begriper att du mår illa av att se ditt falska jag i spegeln varje morgon, men har lite svårt o respektera att du tröstar dej genom att kleta din ångest på andra.
om arenaartikeln som du knappt minns (är denna allt du har att underbygga anklagelsen med?) så var dess poäng att jag anser att alla män som deltar i o underhåller statussänkande skvaller om unga tjejer som har mkt sex med många partners är medskyldiga till att den sortens ”rykten” används i våldtäktsrättegångarna. när jag var 15 deltog jag - liksom nästan alla svenskar, både män o kvinnor – i sådan sexistisk dynamik. räknar inte med att en icke-feminist ska hänga med i de här svängarna, men det var i detta mitt våldtäktsdeltagande bestod. är rätt övertygad om att du – ursäkta, men anonyma skribenter får tåla att bli utsatta för spekulation – gjort dig skyldig till betydligt värre övergrepp. utan att fatta det, förstås.
vad gäller latinamerika så kanske du skulle resa hit o titta lite innan du uttalar dig om arbetarklassens intressen. mitt mål är att fattiga ska ha LITE MER är mat på bordet, dvs att deras ledare ska bygga dynamiska system som inte faller samman i korruption eller inflation. förstår att du inte har det kravet i din socialism o därför inte har några problem med militära ordningar. res till kuba. där svälter ingen. men folk är förbjudna att tala med varandra. toppen för dej, vidrigt för mej.
till slut: jag är marxist, i stort sett.
Alltså, att du och dina kompisar i femtonårsåldern ägnade er åt att behandla tjejer illa (i sexuella sammanhang), betyder ju inte att alla andra gör så. Det där är en lika dålig bortförklaring som den nazistsympatisörer brukade efter kriget, då de påstod att det var "sammanhanget" och "ungdomens oförstånd" som hade gjort dem till nazister. Det fanns trots allt en massa människor som INTE blev nazister. Denna din projicering är feg, och det är beklämmande när före detta misshavare ska undervisa andra i korrekt uppträdande. Det är ungefär som när Lars-Inge Svartenbrandt i direktsänd TV läxade upp Marcus Birro för att denne hävdade att den påvre som stjäl mat till middagen, ska gå fri. "Man måste hålla på lag och ordning", slog den mördande "filosofen" fast.
Jag har själv aldrig tagit i en kvinna utan hennes samtycke och heller aldrig baktalat henne för den relation jag haft med henne, inte ens som ung grabb. Att du projicerar dina erfarenheter som yngling, på andra, är simpelt, nedrigt och barnsligt, och dessutom ett genomskinligt retoriskt knep.
--------------
Jag var i Latinamerika innan du var det.
---------------
Materialismen är en ontologisk distinktion, vilken utgår från antagandet att tingen existerar oberoende av människans existens. Så ja, jag är materialist. Om du i grunden är marxist, så är också du materialist, men då måste du också behålla den analysen i över hela spektrat. Exempelvis är marxismen inkompatibel med feminismen, eftersom den senare bygger på tanken om ett patriarkat (idealism) och den förra på klassmotsättningen. Feminismen är en ideologi, marxismen en logik.
----------------------
Att jag vill behålla mitt jobb är däremot snarare en fråga om överlevnadsinstinkt. Jag har varit fattig och vill inte bli det igen. Förvisso är jag inte rik, men för en gångs skull kan jag leva drägligt. I Sverige är politik någonting mkt känsligt och det politiska klimatet tillåter inte mina åsikter f.n. För dig utgör ju det inget problem eftersom dina åsikter sammanfaller med det objektiva korrelatet, massmedias borgerliga beskrivning av samhället. Du är som Sven Lindqvist, en daghemsrebell, som gastar om sånt han vet att etablissemangets kanon redan etablerat. En som genomskådat den taktiken är Åsa Lindeborg, Sveriges bästa skribent i ekonomisk-politiska frågor.
----------------------
Nej, jag har inte läst mycket av det du skrivit. Det lilla jag läst räcker. För man kan inte fästa någon tilltro till en person som profetiskt utropar sig till vegan och feminist för att erövra en smula berömmelse.
så fint att du tror att du aldrig rört en kvinna utan hennes samtycke o att jag är vegan. skoj. tror jag lämnar dej ensam i din cell nu. hejhej.
Får man bara fråga en liten liten grej till?
Hur många ex har Americanos sålt egentligen? Såg att den fortfarande låg på niondeplatsen för mest sålda böcker på adlibris denna vecka... Typ tre år efter att den kom... Rätt fett.
hej aug. vet faktiskt inte vad den sålt men kanske totalt lite över 10 000 ex nu pocket inkluderat. att den ligger på lista på adlibris tror jag mest beror på att den just nu går i paket tillsammans med joan didions nya bok. men visst är det skoj.
Anonymous, Fan vilken jobbig människa du verkar vara. Jag kan inte fatta är hur du kan få för dig att anklaga Linton för ryggradslöshet när du i själva verket i denna tråd har gestaltat denna egenskap bättre än någon annan.
Post a Comment
<< Home