Föreläsningar ht -08

Nedan ett antal teman kring föreläsningar jag gör i september under en seminarieserie kallad "Det nya Latinamerika". Tolv av kontinentens 20 länder har nyligen haft val och det minsta man kan säga är att vänstervågen fortsätter; i Venezuela och Brasilien har de sittande socialisterna valts om med bred marginal och i Bolivia, Ecuador, Nicaragua, Chile, Peru, Uruguay, Costa Rica och Paraguay har nya och gamla revolutionärer eller reformister kommit eller återkommit till makten. Finns hur mycket som helst att prata om o diskutera i fråga om händelserna på världens just nu mest politiskt turbulenta kontinent. Jag finns i Sverige 20/6 – 1/10 (flyttar sen tillbaka till Bogotá) och det finns ett par dagar/kvällar lediga in kejs du jobbar på eller har kontakt med nån institution/organisation/skola som kan tänkas vara intresserad. Sprid i så fall. Teman o rubriker kan förstås kombineras eller göras annorlunda o behöver inte strikt hållas till nedanstående. Normalt debiterar jag Författarförbundets minimirekommendation 5 500:-- plus sociala avgifter och moms, men gör ibland undantag för vissa institutioner med stram budget. Jag svarar snabbt på magnuslinton@yahoo.se.

Latinamerika – den spruckna vänstern
Bilden av det nya Latinamerika präglas allt mer av tal om två sorters ”vänster”; den ena ”populistisk” (Venezuela, Bolivia, Ecuador och delvis Argentina), den andra ”realistisk” (Brasilien, Chile, Uruguay). Men vad består skillnaden av? Och stämmer den svenska bilden? Betyder ”populism” och ”nationalism” samma sak i Europa som i Latinamerika?

Megastaden – vilket helvete?
För hundra år sen bodde 69 000 människor i Sao Paulo – i dag 20 miljoner. Siffrorna är extrema för de flesta latinamerikanska storstäder och ingen annan kontinent är så urbaniserad son Latinamerika. Hur ska man förhålla sig till denna vår tids största och allvarligaste utmaningar? Jag har varit i så kallade kåkstäder i nästan alla kontinentens länder och sett dem förändras. Vad är egentligen bra och dåligt med den latinamerikanska storstaden? Varför bor folk hellre i ett skjul i stadsmisär än ett ordnat hus på landet? Varför är processen oftast positiv för kvinnor och negativ för män?

Ursprungsfolkens revansch
Under de senaste åren har ursprungsfolken i Ecuador, Peru, Guatemala och Bolivia rest sig och bildat sociala rörelser som på flera håll tagit makten – i både institutionell och konkret mening. Av alla processer som nu pågår i Latinamerika är ”ursprungsfolkens radikalisering” och intåg på den politiska scenen den kanske viktigaste och mest omvälvande. Hur går det? Hur fungerar den sociala exkluderingen i Latinamerika? Varför är det relevant att jämföra Bolivia med Sydafrika och tala om ett ”informellt apartheidsystem”?

De konservativa radikalerna
Ett kapitel i min bok handlar om abortfrågan i Colombia, och jag har skrivit flera texter på samma tema om det etniskt mångkulturella Bolivia. Varför är Latinamerikas socialister ofta ekonomiskt radikala men kulturellt konservativa? Hur fungerar den beryktade machismon? Varför dör tusentals latinamerikanska kvinnor varje dag till följd av illegala aborter? Hur fungerar de underjordiska abortklinikerna? Jag har ibland kritiserat de nya framgångsrika sociala krafterna (MST i Brasilien, ”indianismo” i Bolivia och Hugo Chávez i Venezuela) för värdekonservatism, och vet att ämnet lämpar sig för föredrag/debatt.

Colombia – det eviga kriget
Våren 2007 rullades den största politiska skandalen på decennier upp i Colombia och frågan om vem som bär ansvar för de senaste tjugo årens blodbad sprider sig nu snabbt i och utanför landet. Gerillan, paramilitären eller kanske den politiska klassen? Högerstyrda Colombia är hem för världens äldsta konflikt och landet är USA:s främsta allierade på den i dag allt rödare kontinenten. I mars 2008 var spänningarna mellan det blå USA-stödda Colombia och de röda grannarna Venezuela och Ecuador nära att utlösa ett storkrig i regionen. Hur ska man förstå detta vålds- och knarkdrabbade land? Varför blir det aldrig fred? Och varför är de flesta krigare barn?

Blodigt bränsle
Det senaste decenniet har biobränslen blivit ett nytt hopp för tredje världens regeringar, inte minst i Latinamerika. Etanol är en brasiliansk exportsuccé och biodiesel (palmolja) spelar just nu en stor roll i den colombianska regeringens försök att lyckas på världsmarknaden. Men med palmplantagernas rekordexpansion i Colombia tilltar inte bara skogskövling, monokulturproblem och katastrofer för ursprungsfolk – palmoljeboomen spelar också en mycket speciell roll i dagens kokainbekämpning och landets paramilitära trauma. Vem betalar egentligen notan för den rika världens nya miljöbilar?