mörkrets hjärta
för nån vecka sen försökte jag säga ett par ord om varför högt pris på knark leder till mer död än lågt pris o fick ett par oförstående kommentarer. allt beror på vilken som är ens utsiktsplats o hade några av de undrande fått byta plats med de fattiga kvinnor som just nu flyr med sina svältande barn från el charco, en kommun i södra colombia, kanske de börjat fatta.
dagens el tiempo - colombias dn - domineras av knarkets senaste offer o de är inga drogtestande gossar i skövde utan HELA befolkningen i sydvästra colombia där gerillan o paramilitären nu slåss om att kontrollera de extremt viktiga flodvägar där ton efter ton efter ton av kokain smugglas ut i stilla havet för att fortsätta resan norrut. sen regeringen med usa:s hjälp flybesprutat kokaodlingar i delstaterna putumayo o caqueá har plantagerna flyttats (så länge det finns pengar att göra på koka kommer den odlas o kan aldrig besprutas bort, det inser alla som inte har andra intressen i drogkriget) till delsaten narino o framför allt trakten kring el charco. bönderna som tidigare odlade yuca o banan sadlade (helt begripligt) genast om till koka så fort det gick upp för dem att betalningen var mångdubbel (varför skulle de inte?) o i dag är området ett blodigt träsk orsakat av de enorma kokainpriser förbuden driver upp. gerilla o paramilitären - numera båda helt beroende av knark, inte fysiskt men ekonomiskt - för i dag ett desperat (o helt begripligt) krig om dominansen i området o bara den senaste månaden har 1400 familjer drivits på flykt. unga män rekryteras till antingen gerillan eller paramilitären - som båda tack vare alla knarkpengar kan erbjuda dem bättre liv än den reguljära arbetsmarknaden - o på just den vägen fortsätter colombias nu halvsekellånga inbördeskrig.
el charco har blivit ett av latinamerikas ekonomiskt mest attraktiva områden o det krävs ingen hjärna för o räkna ut varför. över 17 000 hektar koka finns odlat bara i det lilla området o perfekta floder att frakta på ringlar runt härligheten. klart som fan det blir krig. o klart som fan att svenskar är alldeles för långt borta för o bry sig.
dagens el tiempo - colombias dn - domineras av knarkets senaste offer o de är inga drogtestande gossar i skövde utan HELA befolkningen i sydvästra colombia där gerillan o paramilitären nu slåss om att kontrollera de extremt viktiga flodvägar där ton efter ton efter ton av kokain smugglas ut i stilla havet för att fortsätta resan norrut. sen regeringen med usa:s hjälp flybesprutat kokaodlingar i delstaterna putumayo o caqueá har plantagerna flyttats (så länge det finns pengar att göra på koka kommer den odlas o kan aldrig besprutas bort, det inser alla som inte har andra intressen i drogkriget) till delsaten narino o framför allt trakten kring el charco. bönderna som tidigare odlade yuca o banan sadlade (helt begripligt) genast om till koka så fort det gick upp för dem att betalningen var mångdubbel (varför skulle de inte?) o i dag är området ett blodigt träsk orsakat av de enorma kokainpriser förbuden driver upp. gerilla o paramilitären - numera båda helt beroende av knark, inte fysiskt men ekonomiskt - för i dag ett desperat (o helt begripligt) krig om dominansen i området o bara den senaste månaden har 1400 familjer drivits på flykt. unga män rekryteras till antingen gerillan eller paramilitären - som båda tack vare alla knarkpengar kan erbjuda dem bättre liv än den reguljära arbetsmarknaden - o på just den vägen fortsätter colombias nu halvsekellånga inbördeskrig.
el charco har blivit ett av latinamerikas ekonomiskt mest attraktiva områden o det krävs ingen hjärna för o räkna ut varför. över 17 000 hektar koka finns odlat bara i det lilla området o perfekta floder att frakta på ringlar runt härligheten. klart som fan det blir krig. o klart som fan att svenskar är alldeles för långt borta för o bry sig.
posted by magnus linton at 6:40 AM
19 Comments:
I Sverige är allt prat om legalisering av droger tabu. Jag har fått ilskna blickar och nästan blivit utkastad från bjudningar var gång jag har tagit upp det till diskussion. Det samma sker när jag tar upp liberaliseringen av prostitutionen. Jag är helt för legalisering av både knark och prostitution vilket kommer av min liberala grundinställning att ingen ska bestämma över någon annan. Men grundinställningen är bara inledningen på diskussionen.
Efter att ha sagt det, vill jag påpeka att tycker jag att ditt resonemang är förenklat. Visst skördar knarkkriget en massa offer och det är inte bara i Colombia utan t ex i Afganistan, Burma. Men kriminalitet skördar offer överallt. Men svaret på kriminalitetens konsekvenser är inte avkriminalisering. Det blir ett slags Tage Danielsson-resonemang: Släpp ut fångarna, det är vår.
Bra inlägg, Magnus, jätteviktigt!
Första gången en mycket god colombiansk vän sa till mig att enda lösningen är att legalisera kokain ryggade jag instinktivt svenskt tillbaka. Men ju mer jag har funderat över det, desto mer måste jag hålla med. Det handlar om så mycket mer än de personer som knarkar ihjäl sig i västvärlden, det verkar som att nästan alla missar att det inte är de som är knarkets främsta offer.
Sen håller jag inte med Gustaf om jämförelsen mellan knark och prostitution, men den diskussionen är väl lite för off topic för att gå in på här.
klart det är förenkelat, liksom allt på denna blogg. faktum är att jag aldrig ens förespråkat legalisering. drogrelatierade politiska problem är extremt komplexa o jag har inga lösningar. vad gäller svensk narkotikapolitik har jag bara kommit fram till att den bygger på otäcka kristna tankebanor som dödar folk i onödan o i fråga om det globala kriget mot drogerna är det, såvitt jag kan bedöma, galet o tjänar helt andra syften än dess förespråkare hövdar o jag tycker varje progressiv hjärna borde vara för alternativa vägar. riktigt vilka vet jag inte.
Vad händer i Bolivia? Där borde man väl vara närmast till att legalistera / avkriminalisera produktionen?
/Mattias
inte mkt man kan göra på nationell nivå i detta ärende. kokabladet - dvs inte bara kokain (jfr vin o vindruva) - är uppsatt på fn:s lista om förbjudna droger o den stora kampanjen som förs från den bolivianska regeringen går ut på att bladet ska tas bort från den listan (så man i alla fall får rätt att exploatera plantan i andra kommersiella nischer, typ bedövning, tandkräm, te). i dag är det bara coca-cola som har internationella samfundetss ok att göra som de vill med kokan. helt sjukt.
Vida Latina: Jag ville inte jämföra legaliseringen av knark och prostitution, utan bara påpeka att båda är tabu att diskutera i Sverige. Dock handlar båda om att vissa blir väldigt rika och för några går det åt helvete och sen spektrumet däremellan.
Magnus: Jag vill minnas att du skrev du väldigt bra om svensk knarkpolitik i Arena och sen var det ett Sommarprogram där du tog upp, då främst, haschfrågan. Man lyssnar som fan själv, men har du inte uttryckt att du är för legalisering?
gustaf: har aldrig sagt mig vara för legalisering (måste få en bra definition för att man ska veta vad som menas med det) men i sverige funkar ju debatten så att kritiserar man den nationella linjen (o det har jag verkligen gjort) blir man liksom automatiskt drogliberal o legaliseringsivrare. sen är det bara det folk minns. i sommarprogrammet hävdade jag säkert att alkohol är en mkt farligare drog än marijuana men det är det väl ingen som säger emot längre (t o m maositerna som härjar på aftonbladets kultursida verkar ha insett det). sorgligt land sverige. i detta ärende.
Hej. Just debatten i Sverige har jag försökt lägga fram teser om på bloggen www.jajagvill.wordpress.com. Min utgångspunkt är ungefär att fantasi och verklighetsförankring försvinner med en rad "kategoriska nej" som sedan utgör det man kallar politisk korrekthet och att den är ett demokratiskt problem. Jag har precis börjat och känner det som att resonemangen har luckor, men jag har gjort ett försök att beskriva den där problematiken så att den möjligen skulle kunna vara förståelig från statsideologisk blickpunkt, alltså till skillnad från de "rättshaveristiska" ståndpunkter som ofta hörs. Inlägg 2-4 av totalt 5 handlar särskilt om politisk korrekthet. Texterna har ur vänstersynpunkt nog en överdriven tro på debattens möjligheter, men läs om ni vill och kommentera gärna, då lär jag ju mig.
Avkriminlisering och lite mer pragmatisk syn på det hela är knappast samma sak, för inte så länge sedan föreslog Tony Blair att Storbrittanien skulle importera opium för medicinskt bruk från Afghanistan.
Jag vet inte heller om jag tycker att det är Lösningen med stort L (som min colombianske vän), däremot undrar jag över om det kanske kan vara sa att en legalisering/avkriminalisering kanske är ett oundvikligt steg pa vägen mot en lösning?
Istället för att använda Colombia eller något annat knarkproducerande land i debatten vill jag ställa frågan: Varför ska jag inte få knarka om jag vill?
Det låter obstinat och kanske enkelspårigt. Dock är det min utgångspunkt i knarkdebatten. Det handlar alltså om individens rätt att få bestämma över sitt eget liv. Självklart kostar missbruket samhället en massa pengar och visst finns det en massa misär i bakvattnet. Men till syvende och sist anser jag ändå att det är upp till individen att knarka om hon vill.
Så länge en människa inte skadar en annan människa, har hon rätt att göra vad hon vill.
visst g, håller i princip med. men grejen är ju att även liberala dogmer lätt blir platta. gränsen till andra är aldrig lätt o dra o om du tex är ensam pappa till två spädbarn när du känner för o börja skjuta heroin antar jag du menar att en god liberal stat då bör tvångsomhänderta dom - eller?
Gustaf:
Mmm... fast hela det resonemanget bygger ju pa en tro pa existensen av ett helt fritt val.
Det pagar en ganska intressant diskussion om just det har.
Jag saxar lite därifran:
De flesta förtryck är kollektiva och måste bekämpas kollektivt. Friheten är kollektiv och måste erövras och försvaras kollektivt. Men vi måste respektera varandras rätt att utöva friheten individuellt - annars betyder den ingenting, annars finns den inte!
(Forlat Magnus om det har blir helt off topic)
Fast exemplet med att den goda liberala staten tar hand om den heroinskjutande tvåbarns pappans barn innebär ju inte att det är förbjudet att skjuta heroin. Det samma gör men med barn till alkoholister.
Att tvångsomhänderta människor som är till fara för sig själva är ganska normalt, det gör det inte kriminellt att vara psykiskt sjuk. Man kan ändå ha nolltolerans.
Magnus: Om pappan sköter sitt heroinskjutande snyggt så är det inget problem att behålla barnen. Nåja, allt läggs i en vågskål, och ett grundresonemang t. ex. att droger ska liberaliseras, betyder inte att grundidéen ska gå fram som en murbräcka och att den gäller hela tiden.
Det där med tvångsomhändertagning är överhuvudtaget komplicerat. Jag är väldigt skeptisk till statens befogenheter. När jag var liten tog min familj hand om fosterbarn. I de fallen kunde jag se att det var positivt, men tillåt mig ändå att vara kritisk till att staten får rota i människors liv.
Vida Latina: jag kollade din länk, men förstod inte riktigt kopplingen. Kanske kom jag till fel inlägg. Intressant var det i alla fall.
Det som retar mig med svensk drog- och alkoholpolitik är den minoritetsdiktatur som frodas. De flesta klarar av att dricka alkohol, röka en pipa och hålla kokainintaget på en balanserad nivå. Men så har vi Kôlle och Ada som inte ens kan äta lakritsbåtar utan att överdriva.
Min fråga är: varför ska Kôlle och Ada vara måttstocken som politiken baseras på, när majoriteten kan, efter en hård dag på jobbet, röka en avslappnande joint, eller, på stan, dricka en pilsner till varmkorven?
gustaf: "Min fråga är: varför ska Kôlle och Ada vara måttstocken som politiken baseras på, när majoriteten kan, efter en hård dag på jobbet, röka en avslappnande joint, eller, på stan, dricka en pilsner till varmkorven?"
Därför att det är soldidariskt att utgå från dom med dom sämsta förutsättningarna.
En vacker tanke och handling tycker jag.
Dessutom finns överväldigande bevis baserad på forskning som går tillbaka i decennier som inte bekräftar bilden av den avslappnade, coola pilsner-dansken, helg-narkomanen som bytt ut vinet mot amfetamin och kokain och som klarar av allt år efter år. Detta är istället nyliberala/libertarianska projiceringar som enbart tjänar överklassen i sin strävan att hålla de lägre klasserna kvar i okunskap och dumhet, borta från klasskamp och krav på rättvisa löner och kollektiva lösningar. Helt korrekt i egoismens tidevarav men ett recept för en kommande katastrof. Legalisering är ingen lösning.
Herr Anonym: Vad tusan snackar du om? Jag förstår inte vad det har med klasstänkande att göra och jag förstår inte hur det kan tjäna överklassen, och inte heller vad det är för någon projicering du pratar om? Även överklasskärringen Agata kan ha spritproblem, men jag tycker inte att man ska utgå från henne heller. Hur vackert och solidariskt det än kan vara.
Kurt Vonnegut skriver i en bok att alkohol är idiotiskt att försöka dämpa sina plågor med eftersom det är som nedåttjack. Och den som har vaknat upp med spritångest vet att det är sant.
Att vakna upp efter en kväll fylld med röka innebär däremot en positiv känsla av att nu är allt möjligt, precis så som en äkta arbetare ska känna. Visserligen är sällan pårökta människor speciellt intelligenta, dvs. under ruset.
Förövrigt är jag emot kollektiva lösningar.
Är det inte lite så i allmänhet, Kôlle och Ada, überalles. Sen kvittar det om halva Colombia går under i kriget mot narkotikan, jordbruket i Afrika inte kan utvecklas för jordbrukstullarna. Så länge Kôlle och Ada slänger ur sig floskler om nyliberaler och överklass så räcker det med att köpa rättvismärkt kaffe. Välbekomme!
Post a Comment
<< Home