bra gringos

alla som tror det ar skit samma om det ar demokrater eller republikaner som bestammer i usa borde just nu vara i colombia. sallan har ett maktskifte i usa:s kongress - bush sitter forvisso kvar men demokraterna fick som bekant majoritet kongressen i hostas - betytt sa mkt for ett enskilt land. sitter denna sondag i quibdó, provinshuvudstad i chocó, varldens nast regnigaste plats, o har fordrivit dagen med att lasa de politiska veckotidningarna semana o cambio o det genomgaende temat ar verkligen toppintressant. plan colombia, usa:s storsatsning for att utrota colombias kokaodlingar, genomgar nu, tack vare krav fran demokraterna, en gigantisk revidering. som lasare av denna blogg vet har flygbesprutningarna av kokaodlingar (plan colombias huvudnummer) totalt misslyckats o, som alfredo rangel konstaterar i veckans cambio, "trots att colombia eliminerat sina kokafalt tio ganger om sedan 2000 producerar vi i dag tre ganger sa mycket koka som da." gerillan o paramilitar (colombias illegala hogermiliser) ar de stora vinnarna o nu nar lite smartare folk (demokrater i stallet for republikaner) fatt makten over kongressen har villkoren knutna till givna dollar skarpts: a) med hanvisning till colombianska statens oformaga att hindra brott mot manskliga rattigheter far colombia nu "bara" 530 miljoner istallet for 589 miljoner dollar, dvs 10 procent har dragits in. b) demokraterna har kravt att 55 procent av pengarna i plan colombia ska anvandas till sociala insatser o till att starka institutioner o rattsvasende o resten (45 procent) far anvandas till "harda atgarder" dvs stod till militar, polis o till flygbesprutningar. det senare ar forstas illa nog men ska jamforas med hur det varit fram till nu; 76 procent till harda insatser o 24 till annat. c) demokraterna har kravt att ett fortsatt stod till plan colombia maste foljas av forbattringar i fraga om manskliga rattigheter (over tre hundra fackligt fortroendevalda har dodats de senaste tre aren o bara tva domar har delats ut, for att bara ta det grovsta exemplet). d) demokraterna har kravt att stodet maste foljas av en undersokning om kopplingarna mellan militaren o paramilitaren, ett krav som bara i sig sjalv ar en stor krankning (dock mkt val fortjanad) av den colombianska regeringen. allt detta ska ses i ljuset av att det frihandelsavatal (tlc) som colombia vill skriva med usa nu flera ganger fatt nobben av demokraterna i usa p g a president uribes oformaga att fa militaren att skydda folk i stallet for att bega brott. det ar nat djupt halsosamt med det senaste arets interaktion mellan usa o colombia. for colombia. eller snarare: for dess regering.