hållbar handel
för några dar sen frågade "joel" om min syn på "Rättvis och hållbar utveckling. Vad är din kommentar runt ex: Rättvisemärkt, Rena kläder, Oxfam etc...?" o det har förvisso varit över 33 grader varmt även nattetid här senaste dagarna o i går var vi på 50-årsfest hos en släkting så jag har varit lite ur slag o kanske är det därför jag inte svarat än men sanningen är nog också att jag inte har en klar uppfatting. eller: hade inte. för efter att ha läst joseph stiglitz härliga bok "making globalization work" klarnar saker till ngo:ernas fördel. vad gäller rättvisemärkt o rena kläder har jag alltid haft en positiv inställning, även om jag ibland känner att det kan bli lite onödigt mkt konflikträdsla, men oxfam är så stort o mäktigt att man rimligen måste fundera över de demokratiska problemen med vad som händer när olika utländska foundations tar över o etablerar sig i fattiga länder o börjar göra en massa saker som normalt bör vila på staten. om deras mål att stärka institutioner ibland leder till motsatsen, etc. o att inget ansvar kan utkrävas. men ärligt talat vet jag för lite om en organisation som oxfam för att uttala mej. kan ingen berätta mer? vem betalar oxfams verksamhet? vad syftar den till? vilken "idé" bärs den av? det jag sett av oxfam i latinamerika har mest varit positivt - främst angelägen kunskapsproduktion o opinionsbildning - men det kanske finns en mkt mer komplex bild jag inte känner till. please upplys mej. stiglitz bok har stärkt min i o för sig redan fasta övertygelse om att "hållbar o rättvis utveckling" både är möjlig o oundviklig o där ges organisationer som rättvisemärkt o andra viktiga roller, givetvis inte som några organ som ska spela en roll när väl de nya globala handelsregelverken är på plats - men som viktiga påtryckare på vägen dit. jag har länge sagt att den så kallade globaliseringsrörelsen - rena kläder ser väl sig som en del av den? - är det senaste decenniets största politiska framgångssaga o efter att ha läst stiglitz finns inga skäl o revidera den ståndpunkten. tvärtom.
posted by magnus linton at 7:45 PM
12 Comments:
Tycker du sätter fingret på en mycket viktig sak, hur utkräver man ansvar? Problemet är att dessa organisationer yalar till västerlädska konsumenter. Det finns ett antal skräckexempel, t.ex de pakistanska barnarbetare som sydde fotbollar. När fabrikerna la ner pga bojkotterna så försvann många av barnen till prostitution och narkotikahandel, samt till hemhjälpssektorn.
Ett annat bra exempel är ekologiska jordbruk. När västerlänningar köper ekologiskt från Afrika och Asien så tänker man sällan på att ekologiska jordbruk ofta tar upp betydligt större jordbruksarealer. Nog så viktigt i tätbefolkade områden.
Dessutom ska man veta att de flesta barnarbetare inte arbetar inom exportindustrin, de allra allra flesta jobbar i affärer och som hemhjälp, ofta långt ifrån städerna. Ofta under betydligt sämre förhållanden än i fabrikerna.
Arbetaren har haft en hel del artiklar om rättvis handel på senaste tiden, ur ett kritiskt perspektiv. Mycket intressant läsning!
Jag har inte kollat, men jag antar att de går att hitta på Arbetarens hemsida.
Hur gick det egentligen med utslaget för den förra året inlämnade stämningen mot den colombianska regeringen angående lagen mot abort som du redogör för i americanos? har inte hört nåt om det från dig (som i stort sett är den ende reporter som skulle kunna beröra ämnet) tror jag...
feministerna vann. en otroligt snygg seger som jag skrev kort om i expressen. svd har gjort en stor grej pa det positiva utslaget o ottar har ocksa haft reportage om grejen. pa manga satt ett mkt viktigt framsteg. har just landat i bogota o har inte min egen burk framfor mig men kollar lankar o cosas o ger dej sa fort jag hinner. cheers.
Man ska väl poängtera att speciellt Rena kläder(men även Rättvisemärkt), påpekar speciellt att bojkott inte är en väg att gå. Just för att sådana situationer (som i tex Pakistan)inte ska uppstå. Men samtidigt handlar det om (tycker jag) en del av ett omfattande informationsarbete, och där man ser konsumentmakt som en effektiv väg för förändring.
Tack magnus, skål.
Rättvisemärkt sysslar med vad man kallar för rättvis handel eller fair trade, d.v.s. att öppna upp marknader i nord för små producenter i syd och samtidigt garantera dem ett bra pris.
Rena Kläder sysslar med etisk handel, d.v.s. att försöka pressa företag att se över och förändra sitt förhållningssätt till hela sin leverantörskedja. Rena Kläder certifierar inga företag som rättvisemärkt.
Där Rättvisemärkt handlar om att försöka skapa en alternativn handel så koncentrerar sig Rena Kläder på att arbetares och fackföreningars empowerment.
Oxfam sysslar med både etisk och rättvis handel. Man deltar i kampanjer för att pressa företag och man driver sina egna butiker med rättvis handel varor.
Oxfam är ju också en biståndsorganisation och finns på plats i många av de länder som producerar t.ex. kläder. I vissa fall riskerar Oxfam här att gå bortom sitt mandat och ta på sig en fackförenings roll. Detta riskerar att förhindra utvecklingen av riktiga fackföreningar. Sådana tendenser går att se på t.ex. Sri Lanka. Läs mer om detta på min blogg.
/joel lindefors
Jag vill också lägga till:
Francophobe; Magnus sa ingenting om barnarbete och barnarbete är precis som du säger inte det största problemet i exportinriktad tillverkningsindustri. Problemet är snarare att vuxna (om än unga vuxna) jobber skiten ur sig (80 timmar i veckan) till en lön som inte går att leva på i en fullständigt livsfarlig arbetsmiljö. (Anledningen till att barnen måste jobba är ju att mor och fars löner inte räcker för att sätta mat på bordet.)
Fackliga rättigheter kränks och motarbetas konsekvent. Så är det i kläduindustrin, så är det i hårdvaruindustrin, så är det i leksaksindustrin o.s.v.
jonte: här lilla grejen jag skrev i expressen efter domstolens utsalg och här en grej som svenskan gjorde senare. som sagt: mkt upplyftande.
This comment has been removed by a blog administrator.
joel: stort tack för bra info o bra blogg.
joel
Jag vet inte om jag egentligen säger mot dig, jag bara försöker ge exempel på problem som uppstår när folk i väst inte har tillräcklig kunskap om hur förhållanden ser ut i andra länder, då kan situationer som med de pakistanska barnarbetarna uppstå. Just när det gäller barnarbete och ekologiskt jordbruk så finns det en gigantisk missuppfattning i väst som kan få ganska trista konsekvenser.
"Fackliga rättigheter kränks och motarbetas konsekvent. Så är det i kläduindustrin, så är det i hårdvaruindustrin, så är det i leksaksindustrin o.s.v."
Nu vet jag inte hur det ser ut i Sri Lanka, jag känner huvudsakligen till Västbengalen. Min syn på facket är helt annorlunda än din, det finns nog ingen organisation som så effektivt har hållt människor utanför arbetsmarknanden. Facket har försvarat statsanställda Calcuttabors intressen på bekostnad av övriga Västbengalen. Jag har alltid sett facket som fruktansvärt korrupt och en i förhållande till sitt medlems antal en oproportionerligt stor maktfaktor. Det skulle helt klart vara värt att utveckla, men tar för lång tid här. Delstatsregeringen (som ä kommunistisk) har insett detta och inlettt en del förändringar, eftersom de är kommunister så sneglar de tyvärr oroväckande mycket åt det kinesiska hållet med just frizoner.
Post a Comment
<< Home