Ahh, mig lurar du inte. Det övertydliga i den där sista meningen vittnar om det jobbiga i att vara i skaffa-barn-åldern och se vännerna skaffa små liv som klänger runt benen på dem, medan du sitter på Gotland med P1. Seså, erkänna nu att du känner pressen! :-)
Förresten, "solen ligger som smält guld i horisonten" - snyggt skrivet!
Eftersom allting jag skriver här tolkas av Magnus som stöd för leninism, diktaturer eller ursäktande av FARC eller "tillbaka till naturen"-fåneri (när jag någon gång gjorde misstaget att berätta att jag flyttat ut från Lund!) så kanske jag inte ska yttra mig alls, men jag tar risken iallafall.
Innan jag fick barn störde jag mig otroligt på alla de som frågade hela tiden "Ska ni inte skaffa barn snart", som om man skulle vara någon slags halv människa annars. Fortfarande anser jag att det är upp till var och en, och man kan uppnå lycka både utan barn och med en tiobarns familj, beroende på livsval och preferenser. Där har jag väl, precis som Magnus, reagerat mot den kvävande heteronormativiteten eller vad man nu ska kalla det.
Däremot måste jag säga att precis som anonymous ovan noterade så känns det lite övertydligt och ansträngt i sista meningen ovan när du deklarerar hur skönt det är att inte ha barn. Jag är inte mycket för psykoanalys, men här torde det vara på sin plats. Vad är det du vill säga? Jag skulle också gärna vilja dricka öl och lyssna på P1 mer, men det är en uppoffring jag (tillfälligt) har gjort och jag ser ingen anledning att moralisera över andra som inte har gjort det eller beklaga mitt eget öde. Jag är rätt nöjd, är inte du det också? Eller saknar du trots allt ändå något?
fint erik att du håller dej till mönstret med kommentarer som är fem gånger så långa sin inläggen. heja. ville inte säga nåt särskilt mer än att, just det, "jag är rätt nöjd". inte meningen att trampa föräldrar på tårna, inte meningen att hylla ensamliv. var ett korkat litet inlägg. gillar barn o kommer säkert skaffa det en dag. om jag kan. hatar dock det obehagliga heterodrivet, men av det är jag nog knappast drabbad alls. i jämförelse.
4 Comments:
Ahh, mig lurar du inte. Det övertydliga i den där sista meningen vittnar om det jobbiga i att vara i skaffa-barn-åldern och se vännerna skaffa små liv som klänger runt benen på dem, medan du sitter på Gotland med P1. Seså, erkänna nu att du känner pressen! :-)
Förresten, "solen ligger som smält guld i horisonten" - snyggt skrivet!
erkänner. lät ju nästan lika ansträngt som när andres lokko skrev sin antibarn-text. bland det mest patetiska jag läst.
Eftersom allting jag skriver här tolkas av Magnus som stöd för leninism, diktaturer eller ursäktande av FARC eller "tillbaka till naturen"-fåneri (när jag någon gång gjorde misstaget att berätta att jag flyttat ut från Lund!) så kanske jag inte ska yttra mig alls, men jag tar risken iallafall.
Innan jag fick barn störde jag mig otroligt på alla de som frågade hela tiden "Ska ni inte skaffa barn snart", som om man skulle vara någon slags halv människa annars. Fortfarande anser jag att det är upp till var och en, och man kan uppnå lycka både utan barn och med en tiobarns familj, beroende på livsval och preferenser. Där har jag väl, precis som Magnus, reagerat mot den kvävande heteronormativiteten eller vad man nu ska kalla det.
Däremot måste jag säga att precis som anonymous ovan noterade så känns det lite övertydligt och ansträngt i sista meningen ovan när du deklarerar hur skönt det är att inte ha barn. Jag är inte mycket för psykoanalys, men här torde det vara på sin plats. Vad är det du vill säga? Jag skulle också gärna vilja dricka öl och lyssna på P1 mer, men det är en uppoffring jag (tillfälligt) har gjort och jag ser ingen anledning att moralisera över andra som inte har gjort det eller beklaga mitt eget öde. Jag är rätt nöjd, är inte du det också? Eller saknar du trots allt ändå något?
fint erik att du håller dej till mönstret med kommentarer som är fem gånger så långa sin inläggen. heja. ville inte säga nåt särskilt mer än att, just det, "jag är rätt nöjd". inte meningen att trampa föräldrar på tårna, inte meningen att hylla ensamliv. var ett korkat litet inlägg. gillar barn o kommer säkert skaffa det en dag. om jag kan. hatar dock det obehagliga heterodrivet, men av det är jag nog knappast drabbad alls. i jämförelse.
Post a Comment
<< Home