Hurra för Mexiko!
Men titta så vackert. HBT-rätt o sexualpolitik är just nu en av Latinamerikas snabbast växande frågor o Nicaraguas sjuka abortförbud häromveckan är lyckligtvis ett undantag i en annars progressiv o hedonistisk våg. Att Mexiko City nu får en partnerskapslag som första stad i landets historia - efter mycket snyggt folkrörelsearbete ligger också Colombia i framkant - är förstås positivt o mer lär det blir. Filipe Calderon, Mexikos nye konservative president som hyllats på många svenska ledarsidor, är förstås emot lagen o igår demonstrerade reaktionen till stöd för sin presidents linje o skrek att Mexiko nu inlett sin degenerering. Men som en av de protesterande desperat konstaterade: "Nu har en snöboll börjat rulla som är omöjlig att stoppa." Det har han förstås rätt. Härligt.
ps. här en tidningskrönika om den sexuella revolutionen i latinamerika som nyligen gick i radions obs. ds
ps. här en tidningskrönika om den sexuella revolutionen i latinamerika som nyligen gick i radions obs. ds
posted by magnus linton at 2:34 PM
9 Comments:
Tänk om man istället hade infört ett B-äktenskap för svarta eller handikappade. Hade det varit välkommet? Knappst. Partnerskapslagar är ingeting annat än ett sätt att spotta på bögar och lesbiska. Det finns ingen medelväg – antingen får vi samma rättigheter som heterosexuella, eller så blir vi diskriminerade.
Japp, det här är helt enligt vad man har tänkt (önskat) sig...
Men (och ett stort men) är vad som ska hända med förhållandena och (eventuella) barn.
Jag vet (och förstår och håller med om) att det finns hs(etc...)-förhållanden t.ex. här i Sverige, där barnet kommer att växa upp i ett samkönat förhållande. Men det är just detta som det inte läggs någon specifik värdering vid. Vad är barnets rättigheter i form av en mamma/pappa relation under t.ex.skoltiden...?
Ska barnet hamna i ett underläge i skolan om man har t.ex. homosexuella föräldrar?
Jag har absolut ingenting emot BS/HS/TS personer, men jag har ännu inte lyckats att få en bra/hållbar uppfattning i detta ämne, angående barnen...
/ Veiron
ska jag vara ärlig tycker jag äktenskapet är en bisarr religiös ritual inga vakna människor borde eftersträva o vars enda värde ligger i att det så effektivt kan användas för att via juridisk aktivism snabbt ge migranter arbetstillstånd. jag beundrar alla som våldför sig på regelverken genom att gifta sig kärlekslöst så människor från vissa länder kan få papper att bygga nya liv i andra. men nu tycker ju inte alla som jag o flator o bögar verkar vilja vara med o leka i de kristna heterosexuella hjulspåren o då ska de förstås få det. jag håller med andra ord med om att partnerskapslagar är viss förnedring, men latinamerika är i detta ärende en efterbliven kontinent o ett steg i rätt riktning öppnar för nästa. det får man vara glad för.
angående veirons undran: kolla arenas temanummer familjekrasch (4/05). ring 789 11 60 o be dem skicka det till dej o säg att du kanske kommer börja prenumerera (om du inte redan gör det) om du får läsa. cheers./m
Jag kan hålla med Aqurette om att partnerskapslag innebär diskriminering i och med att det är negativ särbehandling, men samtidigt så tycker jag att Magnus har rätt i att det är ett steg på vägen, särskilt i Latinamerika och i ett så konservativt land som Mexiko.
I Sverige är partnerskapslagen reaktionär, men i Mexiko är den progressiv. Därmed inte sagt att den på något sätt är perfekt eller det slutgiltiga målet.
Förresten...
...här kommer en bloggutmaning till dig, hoppas att du vill anta den:
http://vidalatina.wordpress.com/2006/11/13/syrrans-bloggutmaning/
ska kolla nar jag hinner annika. har just landat i rio o maste do ett tag nu. aterkommer.
Kyrkan och staten är eller åtminstone bör vara åtskilda. Kyrkan kan vara en homofob och rasistisk organisation likaväl som Hells Angels kan vara det. Men jag tycker inte att man spottar på sexuella och etniska minoriteter bara för att lagar och regler om allas likavärde inte omfattar Hells Angels stadgar. Förhoppningsvis finns det religiösa institutioner som viger homosexuella likaväl som att det finns MC-klubbar med bögar i. Det vet jag att det finns.
Bra att Mexico rör sig framåt på det sexualpolitiska området, men jag vägrar ropa hurra för landet. Inte så länge repressionen mot de folkliga rörelserna i Chiapas och Oxaca pågår för fullt. Trots allt är sexualpolitik inte den enda viktiga frågan.
Post a Comment
<< Home