Rojas fantasier
I P1:s Konflikt sändes 11/11 ett bra program om utvecklingen i Latinamerika o man måste verkligen säga att Mauricio Rojas nuförtiden inte gör mkt mer än stärker sin roll som svensk politiks mest ryggradslösa djur. Tanka ner här. I världen är Latinamerika i dag mer marginaliserat än någonsin sa Rojas o det kan man kanske hålla med om om man blundar med ett öga, men Rojas fick aldrig frågan om varför det är så, det vill säga vilken sorts politik det är som lett till detta elände o marginalisering. Svaret är ju att det är precis den stenhårda marknadsliberalism han själv som boss på Timbro förespråkat en total globalisering av. I Joseph Stiglitz två böcker Globaliseringen och dess kritiker och Making globalization work kan man läsa om varför nyliberalismen slog så snett i just Latinamerika. Mkt klargörande. Fast när denna yra påbörjades var Rojas revoultionär marxist o jag vet inte om det var hans skam över sin roll som revolutionär eller nyliberal som gjorde att han så nogsamt undvek ämnet i radion. Hur som använde jag tokerierna i en debatt med Nathan Sachar i Expressen. Läs här. Det är en slö men allt vanligare analys att framställa det nya Latinamerika som en plats med "två sorters vänster" som är helt väsensskilda - representerade av Chávez å en sidan o Lula å den andra (tror jag skrivit om detta tidigare) - o saknar beröringspunkter. Alla som finns här i Latinamerika får varje dag läsa motsatsen i tidningarna, till exempel i dagens Pagina 12 där Lula, själv nyss omvald, hoppas på både Chávez o Kirchners (enligt Rojas o Shachar hans fiender) omval: "Vi som alla snart är omvalda kommer fortsätta det arbete med latinamerikansk integration som bara är påbörjat". Rojas uttalanden har helt förlorat, eller kanske aldrig haft, kontakt med verkligheten.
O här för den som orkar en krönika om Evo Morales första tid vid makten som i fredags gick i radions Obs.
O här för den som orkar en krönika om Evo Morales första tid vid makten som i fredags gick i radions Obs.
posted by magnus linton at 2:59 PM
4 Comments:
Bra skrivet, jag hoppas du har rätt, dvs att latin amerika kan jmföras med EU, ja menar, ifall vi ser samarbetet melln Lula och Chavez lyckas, är det då dom eller EU som står som förebild och inspiration. I europa står det ju alltjämt ganska still.. Jag tänker på vår model här i nord, enligt många ekonomer den mest framgångrikia genom tiderna, dvs tilllväxtfrämjande och socialt befrämjande. Sachar börjar ju anta rätt barocka mått, men efter honom kommer väl centerns unga och vad dom landar är svårt att säga. Har unga liberaler nått på gång egentligen. Fredrik federley om latinamerika....ajajaj..
Det är ändå intressant hur olika asiater och latinamerikaner verkar se på globaliseringer, eller så är det inte så? Indien och Brasilien har väl gjort gemensam sak vid Doha rundor och dylikt. Den latinamerikanska retoriken känns väldigt passé i Indien t.ex, Indira Gandhi och hennes far körde mycket med Hugo Chavez antiamerikanska/antivästliga retorik och tillskillnad från Chavez (om man nu ska tro dig) så förverkligade man det också. Där fanns en genuin misstro mot marknadskrafter och en stor beundran för Sovjet och även till en början Kina. Av den anledningen har jag alltid känt mig fruktansvärt skeptisk till Chavez, särskilt som han även verkar hysa lite utav av Indira Gandhis totalitära drag.
har aldrig trott på chávez. ända sen jag var i venezuela första ggn har jag varit mkt kritisk till hans projekt, men menar att det också är viktigt o se till den kontext han verkar i för att fatta dynamiken o också erkänna o berätta om de progressva delar som faktiskt finns i dagens venezuela. här en text om chávez jag skrev för lite mer än ett år sen. tycker den ger en rätt bra bild av hans mörka o ljusa sidor.
För övrigt sa Lula också att Venezuela inte på många år haft en president som bryr sig om de fattiga så mycket som Chávez.
Milt uttryckt en näsbränna för allehanda liberaler som önskar att isolera den bolivarianska revolutionen från omvärlden.
Post a Comment
<< Home